Svedjeråg kallas så för att man eldade skog och sådde rågen i den varma askan. Sättet att odla kommer från Karelen. Under 1500- och 1600-talen flyttade många finländare från skogarna i Finland till skogslandskapen i Norrland och Mellansverige samt delar av östra Norge. Några av anledningarna var överbefolkning och brist på skogsområden att svedja. I Sverige däremot, fanns det stora orörda skogar som mer eller mindre betraktades som värdelösa. Uppmuntrade av myndigheterna, tog tusentals finländare chansen till en bättre försörjning i bland annat norra Värmland. De fick flera års skattefrihet för sin odlargärning.
I Västergötland kallas den Midsommarråg, för att den sås strax efter midsommar. Den gror och växer sedan under sommaren utan gå i ax. På hösten slås den av eller betas, vilket stimulerar massa nya skott. Vintern och kylan ger signal till rågen att den kommande säsongen är i antågande och att kärnan ska skjuta strå, gå i ax och slutligen mogna när hösten kommer år 2. Ett fält med svedjeråg är en mäktig syn, med höga strån från 2 m upp till mer än 2,5 m.